Det är möjligt att kassören och reseplaneraren tycker annorlunda, men sportsligt är det inget snack. Det är en drömlottning för Linköping att få Dalen i SM-kvartsfinal i stället för "spöket" Växjö.
Mullsjö valde att spela derbyserie mot Växjö, vilket lämnade Umeålaget Dalen kvar till Libk. Det gick inte att undgå att se att Libk-folket var glada över det.
Som jag ser det har Libk nu en jättechans att nå ett semifinalspel, då troligen mot Storvreta.
Epilogen då, sista matchen? Ja, det är möjligt att Falun inte ville, eller orkade, visa hela sitt register inför ett slutspel. Hettan fanns kanske inte där fullt ut.
Men ändå är jag imponerad över hur Libk genomför matchen och hur brett register som Libk har.
Försvarsspelet är bland det bästa jag sett av laget i vinter, riktigt på tå framför reaktionssnabbe och välplacerade målvakten Robin Laakso. Från backsidan satte jag också plus för de många offensiva utflykterna av spelare som Marcus Berglund och Oskar Hovlund.
På tal om defensiv gjorde centern Matej Jendrisak ett formidabelt jobb för att ta bort Alexander Galante Carlström. Falunstjärnan kom ingenvart mot den tjeckiske slitvargen.
Jag tyckte också att kedjorna var bra balanserade i Libk. När en trio var inte såg jag ofta tre olika roller: En löpare, en brunkare och en passare.
Apropå det så är det fascinerande att se en spelare som Max Wahlgren. Poängkungen ser inte ut som en stjärnspelare i en första anblick, man undrar var han har sitt vägvinnande steg. men så småtrippar han, kommer rätt och skjuter eller passar när ingen kan läsa det. Wahlgren är svårläst, vilket är hans styrka. Som när han sköt iväg skottet till 4–1 ur konstig vinkel. Faluns målvakt såg det inte komma. Det känns som att Wahlgren är svår att spela fysiskt på också, han glider undan. Det är en egenskap som kommer väl till pass när intensiteten kommer att höjas i det kommande slutspelet.
I min bok är Libk i toppform. Laget kan gå långt, även utan Anton Karlsson. 70-30 är chanserna mot Dalen, bedömer jag. Om inte större.
