Vissa kan ha bärgat sitt livs bästa skörd

Årets skörd har blivit riktigt bra för många av lantbrukarna, men skillnaden i länet är stor och bra skörd innebär också ett råvarupris som sjunkit rejält.

I västra länsdelarna har lantbrukare fått bra och stora spannmålsskördar i år.

I västra länsdelarna har lantbrukare fått bra och stora spannmålsskördar i år.

Foto: Katarina Hydén

Östergötland2019-10-14 13:49

– I år har det faktiskt varit ändå större skillnader än i fjol i skördeutfall. I fjol var det väldigt dåligt rakt över, men bättre i västra Östergötland än i många delar av Sverige. I år har det i västra Östergötland varit många lantbrukare som kanske har bärgat den bästa skörden i sitt liv, säger LRF:s regionordförande Peter Borring.

I västra länsdelen har alla arealer och alla delar av fälten gett bra avkastning. Andra år brukar det alltid vara någon del som är antingen för blöt, för torr eller har för sammanpackad jord.

– I år har alla delar av fälten levererat på ett jämnt sätt och det har bidragit till en hög skörd. 

Det stora utbudet av spannmål har inneburit att priserna sjunkit rejält. 

– Så fort vi kom fram i juli så att vi började prata priser på skörden 2019 så dök priset med i runda slängar 50 öre per kilo, säger han.

Priset per kilo spannmål gick ner från nästan två kronor per kilo till omkring 1,40 kronor eller straxt under.

– Det har fortsatt pressas ner efter skörden. Därför blir min slutsats att det inte är självklart att 2019, trots de enormt höga skördarna, kommer att bli bättre än 2018, säger han.

Förutsättningarna för länets lantbrukare har varit väldigt olika under det här årets odlingssäsong. Väldigt bra skördar i de västra länsdelarna samtidigt som områden vid kusten och sydöstra länsdelarna haft problem med torka även i år. 

Den höstsådda spannmålen har avkastat bra även i sydöstra Östergötland och ute vid kusten, men den vårsådda spannmålen har tagit stryk av den torka man haft i området och vallskördarna har blivit små.

– Österut, inte minst närmast kusten, är det många gårdar som i princip har lika dåliga vallskördar som i fjol, men skillnaden mot i fjol är att i år är de lokala variationerna större beroende på hur regnvädren gått. Det går kanske hitta foder på närmre håll och till lägrepriser än i fjol då man fick importera och hämta långt ifrån till väldigt höga priser, säger han.

Det innebär att det finns lantbrukare som förra året hade foderbrist på grund av att torkan förra året gav dåliga vallskördar och att man även i år fått dålig vallskörd, vilket kan bli utmanande för enskilda företag att hantera.

– Generellt sett känns det här året mera som ett normalår trots allt och det gör att jag upplever att det finns en optimism bland bönderna, säger Peter Borring.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!