Hyrstoppet infördes i Region Östergötland den 1 februari.
På torsdagen, den 1 februari, införs ett totalt hyrstopp i Region Östergötland. I november förra året utgjorde hyrbemanningen 6,2 procent av regionens totala personalkostnad. Nu ska utfasningen intensifieras och fram till augusti 2024 ska cirka 300 tjänster bli 100. Hyrpersonalen ska inte utgöra mer än två procent av den totala personalkostnaden – vilket motsvaras av cirka 200 miljoner kronor.
Inför hyrstoppet har regionens utvecklingsstrategiska enhet genomfört en risk- och konsekvensanalys. På onsdagen, i samband med regionstyrelsens sammanträde, fick vi på redaktionen del av rapporten i sin helhet.
Analysen identifierar sammanlagt 356 potentiella risker och grundar sig på intervjuer med 30 personer – allt från centrumchefer inom sjukvården till fackliga företrädare och chefssjuksköterskor. Riskanalysen bygger på ett värsta läge där regionen tappar all hyrpersonal utan att kunna ersätta dem med ordinarie personal.
Här är ett fåtal av de risker som radas upp i rapporten:
- Att antalet vårdskador ökar på grund av färre vårdplatser.
- Ytterligare försämringar för patienter som har diagnos som kan vänta.
- Försämrad arbetsmiljö, ökad belastning och sjukskrivning för medarbetarna.
- Att akutkliniken i Norrköping inte kan ha öppet dygnet runt.
- Att förlossning och BB på Vrinnevisjukhuset behöver stänga delar av veckan.
- Att vårdplatser behöver stängas på rättspsykiatriska kliniken.
- Att akut behandling av hjärtsjukvård, till exempel operationer, inte kan genomföras på US.
- Att övertidsuttaget ökar bland medarbetarna.
- Att nödvändig vård inte kan erbjudas fullt ut vid till exempel Lasarettet i Motala, ortopedkliniken på US och på vårdcentralerna i Borensberg, Skärblacka, Åtvidaberg och Vadstena.
- Att kapaciteten minskar på centraloperation vid US.
Riskanalysen har utgått från ett så kallat "worst case scenario" där all hyrpersonal försvinner utan att kunna ersättas med ordinarie personal. i det här scenariot riskerarar BB och förlossningen på Vrinnevisjukhuset att stänga delar av veckan.
En av riskerna med hyrstoppet är att nödvändig vård inte kan erbjudas fullt ut vid till exempel Lasarettet i Motala.
I analysen presenteras också lösningar för hur riskerna ska undvikas. Här lyfts bland annat en ökad samverkan, förändrade arbetssätt och en bättre arbetsmiljö.
Magnus Janzon, hjärtcentrumchef på Universitetssjukhuset i Linköping, tonar ned riskerna som berör just hans verksamhet:
– Risker ska man ta upp om de finns, det vore fel att inte göra det, men det är ytterst osannolikt att detta kommer att inträffa på US i Linköping. Det finns enormt många åtgärder som vi gör för att förhindra det här förstås, så det är inget som är nära förestående.
Men risken finns för att ni har mycket hyrpersonal?
– Huvuddelen av personalen är fastanställd personal, men orsaken är en brist på narkosläkare med specialkunskaper för hjärtoperationer. Där har vi för närvarande hyrpersonal.
"Det är bra att vi gemensamt tar tag i frågan om hyrpersonal. Beslutet om att avstå från hyrpersonal signalerar solidaritet och värdesätter de egna medarbetarna, särskilt deras engagemang och kontinuitet. Det positiva blir att vi inte behöver titta snett på hyrpersonalen som tjänar mer än oss själva", står det i regionens risk- och konsekvensanalys.
Emil Broberg, Vänsterpartiets gruppledare i Region Östergötland, tog del av risk- och konsekvensanalysen under onsdagen. Han ser på den med oro.
– Riskerna som man målar upp här är katastrofala för sjukvården i Östergötland, och katastrofala för patienter och medarbetare. Det finns risk för lidande och sjukdom för patienter som skulle kunna undvikas. Vi vet också att när man drar ned på antalet vårdplatser ökar dödsfallen. I slutändan handlar det om liv och död för östgötar, säger Emil Broberg och fortsätter:
– De risker man pekar på vid Vrinnevisjukhuset är också systemhotande. Det finns inte kapacitet någon annanstans i länet för att ta hand om patienterna.
Han anser inte att lösningarna som presenteras i rapporten är nog.
– Jag har svårt att se att lösningarna förhindrar att de värsta riskerna inträffar.
Emil Broberg, gruppledare för Vänsterpartiet i Region Östergötland, ser med oro på risk- och konsekvensanalysen.
Hur ska man göra då? Bör man inte genomföra hyrstoppet?
– Det är ingen tvekan, vi vill också bli av med hyrbolagen, men till vilket pris? Nu vill man göra den här utfasningen så snabbt som möjligt men vi menar att när vi ser de här riskerna skulle vi behöva ha lite mer på fötterna innan vi går vidare och verkligen stoppar hyrpersonalen. Vi skulle vilja att det fanns tydliga planer för hur de värsta konsekvenserna inte ska inträffa, säger Emil Broberg.
Fredrik Sjöstrand (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, poängterar att riskanalysen är ett "worst case scenario".
– Redan i dag tror man inte att alla de här riskerna kommer att bli verklighet. Det som är svårt för oss är att vi inte vet exakt vad som kommer att hända. Men när verksamheterna börjar se vilka konsekvenserna blir behöver de stämma av dem med oss i politiken. I bästa fall lyckas vi återrekrytera personalen, säger han.
Så om man kommer till ett läge där akuten inte kan hållas öppen dygnet runt?
– Då är det ett politiskt beslut i så fall. Vi kommer inte lättvindigt att släppa igenom saker utan det blir en prioritering för oss i politiken. Om vi lyckas anställa all hyrpersonal så kommer ju ingen av de här riskerna att falla ut. Regionerna har gått ihop för att svälta ut hyrmarknaden och våra chefer ser redan nu att möjligheterna för att rekrytera har förändrats.
Fredrik Sjöstrand (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, konstaterar att förhoppningen är att så få av riskerna som möjligt ska falla ut och bli verklighet. Här syns han med regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M).
De här riskerna, oroas du av dem?
– Jo, det är klart. Det mest oroande är att vi inte vet hur de faller ut. Det kanske inte är någon risk som faller ut eller så är det väldigt många. Syftet med en riskanalys är att identifiera alla tänkbara risker och vidta åtgärder för att hantera dem.
Tycker du att ni har tillräckliga åtgärder för att förhindra riskerna?
– Jag har förtroende för att vår organisation gör så gott den kan. För varje risk har man tagit fram åtgärder och man gör naturligtvis vad man kan för att minimera riskerna. Men det är som sagt ett "worst case scenario" som man har utgått ifrån.
Vad har ni politiker för ansvar för att riskerna inte faller ut?
– Ytterst är det politiken som har ett ansvar för hälso- och sjukvården men sen är ansvaret i stor utsträckning delegerat till verksamhetschefer. Men när verksamheterna inte löser problemen landar de till slut hos oss.
En risk som identifieras i risk- och konsekvensanalysen är att akuten på Vrinnevisjukhuset i Norrköping inte kan ha öppet dygnet runt.
Nu går ni hårt fram med hyrstoppet, är det värt riskerna?
– Ja, vi ser väl egentligen ingen annan möjlighet. Ytterst handlar det om att säkra vården på lång sikt. Det är inte bra att som organisation vara beroende av hyrpersonal. Vi behöver ta oss ur det här beroendet.
Samtidigt menar Fredrik Sjöstrand att hyrstoppet bara är en liten del av alla de åtgärder som krävs för att komma tillrätta med regionens stora minusresultat.
– Hyrstoppet slår väldigt asymmetriskt mot organisationen och därför uppstår de här riskerna och konsekvenserna. Gör man mer generella neddragningar är det så att säga vi själva som äger frågan på ett helt annat sätt. Då kan vi titta på hela organisationen för att se vad som går att förändra och effektivisera, säger han.