Det visar den nya folkhälsorapporten "Har hälsan blivit bättre?" som släpptes på tisdagen av Region Östergötland. I rapporten undersöks livsvillkor, levnadsvanor, psykisk hälsa och äldres hälsa.

I Östergötland har skillnaderna i hälsa ökat över tid – parallellt med att inkomstgapet har blivit större.

– Det är ett förvånande och oroande att de stora och ökande sociala skillnaderna i hälsa inte diskuteras mer i vårt land. Forskare i andra länder talar om hur man tidigare har sett Sverige som ett föregångsland, men man kan inte göra detta nu eftersom utvecklingen går åt fel håll, säger Margareta Kristensson, överläkare och professor i socialmedicin som är en av forskarna bakom rapporten.

Artikelbild

| Hälsan inom gruppen äldre varierar stort. I rapporten mår de fattiagaste äldre allra sämst, om man ser till den självskattade hälsan.

Förtida dödlighet är tydligt kopplad till utbildningsnivå och ekonomisk situation, enligt rapporten. Gruppen med lägst inkomst har tre gånger så många förlorade levnadsår jämfört med andra inkomstgrupper. Och 60 procent av dem som dör i förtid drabbas av sjukdomar som hänger ihop med livsstil: hjärtinfarkt, stroke och cancer.

Rapporten visar att den psykiska ohälsan i form av ångest, stress och depression ökar länet, särskilt bland unga kvinnor. Det är dubbelt så vanligt att ha diagnosen depression bland de som har sämre ekonomi.

Sociala skillnader i hälsa är särskilt tydligt bland de äldre östgötarna. Allra sämst självskattad hälsa har de fattigaste äldre och äldre födda utomlands. Äldre beskriver ofta nedstämdhet och mer än varannan av de äldre som har hemtjänst lider av ensamhet. Viktiga insatser för mer jämlik hälsa för de äldre är stöd för social gemenskap, goda matvanor och fysisk aktivitet.

– Social gemenskap måste ligga i omvårdnadsuppdraget och är viktigare än ett rent golv, säger Margareta Kristensson.

Tydliga socioekonomiska skillnader syns även i levnadsvanor. Exempelvis är andelen rökare fyra gånger högre bland låginkomsttagare eller de med låg utbildning. Samtidigt har andelen rökare halverats jämfört med tio år sedan. Men två tredjedelar av östgötarna har ändå minst en ohälsosam levnadsvana. Det vanligaste är för lite fysisk aktivitet och för lite frukt och grönt.

Rapporten är den första sammanfattande beskrivningen av östgötars hälsa sedan Östgötakommissionens rapport om jämlik hälsa 2014.

– Då lyfte vi jämlik hälsa på riktigt och man kan undra varför inte mer har hänt. Det finns en stark politisk medvetenhet, men det har hittills inte satsats särskilt mycket medel på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Samtidigt går samhällsutvecklingen åt andra hållet och inkomstskillnaderna ökar, säger Margareta Kristensson.