Den pampiga gula huvudbyggnaden på Norra skolan stod klar 1919 och invigdes 30 augusti samma år. Den ersatte Samuelsbergsskolan, som dock fanns kvar parallellt till Motalautställningen 1937 då den revs. I mitten av 1950-talet kompletterades huvudbyggnaden med en länga i rött tegel. Bakom den byggdes något senare matsal.

Tidningen har måndagen 1 september 1919 en detaljerad och lyrisk beskrivning av den nybyggda skolan: "Byggnaden innehåller två lokaler för träslöjd, rum för naturkunnighetsundervisning, skolkök, tvättstuga, afklädningsrum, tvagningsrum med fem duschar, ångpannerum och kolrum. Bottenvåningen inrymmer fem lärosalar, expedition, tandklinik och materialrum samt vaktmästarebostad om ett rum och kök. Öfre våningen inrymmer 8 lärosalar, lärarerum och tvänne materialrum. Norra flygeln inrymmer gymnastiksal 26 meter lång och 9 meter bred. Alla korridorer äro 3 1/2 meter breda och hvarje korridoravdelning försedd med toalett. Uppvärmningen sker med cirkulerande varmvatten. Skolplanen är rymlig och när vederbörliga planteringar och anordningar hunnit vidtagas, blir det utan tvifvel en idealisk lekplan. Hemlighusen äro propra och ändamålsenliga. Allt som allt är det ett präktigt och solidt hem folkskolan fått, tillfredsställande nutidens höga fordringar på komfort, hygien och praktiska anordningar."

93-åriga Ingrid Lövstedt – då Karlsson – var elev på Norra fram till vårterminen 1940 då hon slutade folkskolan, det år hon fyllde 14 år. Folkskolan var den skolform de flesta svenskar gick i, en minoritet fortsatte i läroverken.

Artikelbild

| Fram till 1937 låg både Norra skolan och Samuelsbergsskolan på tomten.

– Jag och många andra hade inte råd att läsa vidare. Och jag var inte så intresserad av det heller, säger Ingrid.

Skollunch och matsal existerade inte.

– Vi hade med oss smörgåsar hemifrån som vi åt i korridoren.

De innetoaletter i korridorerna som tidningen beskriver minns hon inte.

Artikelbild

| Ingrid Lövstedt (då Karlsson) slutar sjuan 1940. Hon sitter som nummer två från vänster i nedre raden.

– Nej, man fick använda torrdass som fanns ute på gården.

Däremot minns hon tvagningsrummen.

Artikelbild

| Lars Oscarsson var lärare på Norra 1964 till 2003. Bilder från 1969 och 1980.

– Vi fick tvätta oss i små baljor och skrubba oss med borste. Och sedan duscha efteråt, men duschen var det många som hoppade över.

Kanske för att duschar var något nytt och lite otäckt, inget man var van vid hemifrån.

Artikelbild

| Skolan byggdes ut i mitten av 1950-talet.

På rasterna hoppades det rep och hage.

– Skolgården hade grus, inte asfalt, så vi kunde rita upp hagar.

Artikelbild

| Läraren Göta Åbergs sista sjätteklass (födda 1956).

Respekten för lärarna var stor.

– Men en gång sa jag ifrån, berättar Ingrid.

Artikelbild

| Trotjänare avtackas: Vaktmästaren Arne Haglund och lärarna, Hans Pihlgren och Inge Nilsson.

Hennes lärare sa att hon skulle stega upp klassrummet för att mäta det.

– Jag var så kort och tyckte att det var genant så jag vägrade. För det fick jag kvarsittning.

Artikelbild

| Klass 5B 1937

Läraren Lars Oscarsson kom till Norra skolan 1964 och blev kvar där hela sitt yrkesliv, i 39 år.

– Jag hade 13 omgångar med årskurs 4 till 6.

Artikelbild

Det blir runt 350 elever totalt. Lars säger att han kommer ihåg alla.

– Det var många manliga lärare när jag började på norra. Ordning och reda var ledorden. Skolan var konservativ och lärarna stränga.

Artikelbild

| Norra skolan, skolkök 1942.

Klädkoden bland lärarna var också konservativ.

– Det var kavaj och slips som gällde fram till början av 70-talet.

Artikelbild

| Klass 6 1952

Under Lars år på Norra skolan åren förändrades kollegiet från att ha många manliga lärare till en övervikt för kvinnliga.

– Jag tycker att det är bäst med jämvikt. Det blir en annan, bättre stämning då.

Artikelbild

| Klass 6B 1968

Under sina år på Norra har Lars sett många förändringar och ger ett exempel..

– Till att börja med fanns inga grupprum. Speciallärarna – i den mån de fanns – fick sitta i korridoren och jobba med eleverna.