Vätternkräftor kan förbjudas när EU inför gränsvärden

Vid årsskiftet införs ett gränsvärde för PFAS i kräftor. Vad händer då med Vätternkräftorna? Det vet ingen just nu.

Kräftor från Vättern, hur mycket miljögifter innehåller de egentligen? Ingen vet just nu.

Kräftor från Vättern, hur mycket miljögifter innehåller de egentligen? Ingen vet just nu.

Foto: Peter Calén

Motala2022-10-02 18:00

PFAS debatteras mycket just nu och är en samling ämnen som används i en mängd olika varor som många av oss använder. En del av ämnena hamnar i våra sjöar och tas senare upp av fisk och andra sjölevande djur.

Från och med 1 januari 2023 inför EU gränsvärden för hur höga halter PFAS det får finnas i de kräftor som säljs i butikerna och nivån för summan av de fyra olika PFAS-föreningarna är satt till 5,0 nanogram/gram kräftkött.

Testfakta, ett företag som utför tester av olika slag för att informera konsumenter, har under sommaren testat utländska och svenska kräftor. Tre paket kräftor från svenska insjöar, bland annat Vättern, analyserades och där fick man fram betydligt högre värden.

Resultaten visade 6 ng/g, 9 ng/g samt 14 ng/g i de olika paketen. De värdena skulle betyda att kräftor i så fall inte får säljas till konsumenter.

Men Petra Bergkvist, statsinspektör vid Livsmedelsverket, sätter upp en liten varningsflagga för de tester som gjorts.

– Dels är det ett väldigt litet test med bara ett paket från varje varumärke. För att få fram representativa resultat behöver man göra tester på ett större antal kräftor. Sen verkar man mätt nivåerna även i kräftsmöret, alltså det som finns bakom huvudet på kräftan, och där vet vi att halterna ofta är högre. Därför är det möjligt att halterna av PFAS i kräftkött utan kräftsmör kan ligga under gränsvärdena. Kräftsmöret ingår inte i gränsvärdena. 

Livsmedelsverket har ännu inte gjort några egna tester på just kräftor.

– Eftersom det tidigare inte funnits något gränsvärde att mäta emot så har det inte ingått i vårt uppdrag. Nu införs gränsvärden för flera olika livsmedel vid årsskiftet och då kommer de möjligen bli föremål för analyser framöver.

Inte heller vid Vätternvårdsförbundet har man gjort några tester under 2022 berättar Friederike Ermold.

– Vi undersökte kräftor under 2021 och de låg runt 1 ng/g för PFAS. Inom miljöövervakningen har vi istället fokus på röding och abborre för att följa utvecklingen i Vättern. Just nu väntar vi på information från Livsmedelsverket inför kommande reglering och gränsvärden för PFAS. 

Det är PFAS

Högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen som används i många vardagsvaror, bland annat i skidvalla, allväderskläder, kosmetika och stekpannor. PFAS-ämnen kan inte brytas ner fullständigt i miljön utan finns alltid kvar i en eller annan form.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!