Om det kan du läsa tidigare artikel här.

Men nu ska vi berätta om själva huset, som har en spännande kvinnohistoria. Det har arkeologen och historikern Göran Tagesson tillsammans med byggnadsantikvarie Jessica Åkesson kommit fram till i sin forskning kring huset.

– Vi har gått igenom varenda timmervägg och undersökt hur huset har byggts i olika omgångar, berättar Jessica Åkesson. Det är ett pussel av information som inte varit känd tidigare.

Artikelbild

| Nytt liv. Nu blir det bed&breakfast i Fröken Löfgrens gård.

Den första delen av huset ligger i mitten och byggdes antagligen av Catharina Lindman i slutet av 1700-talet. Hon hade växt upp i några förfallna hus på platsen och år 1789 gifte hon sig med hovslagaren Jonas Bergstedt.

– Hans verkstad hittade vi vid den arkeologiska undersökningen på Ågatan inför Handelsbankens bygge, berättar Göran Tagesson. I bouppteckningen berättas att där fanns både bälg, städ och en mängd verktyg. Intill verkstaden låg en friliggande kvadratisk byggnad som kanske var familjens bostad.

Hovslagare Jonas dog efter bara tre års äktenskap och lämnade Catharina som änka med ett nyfött barn. Hon drev hovslageriet vidare med hjälp av gesäller och lärlingar och hyrde dessutom ut lägenheter. I den västra delen av huset uppfördes en tillbyggnad med fyra små spiselrum på ungefär tio kvadratmeter med en liten spis, ytterst trångt men möjligt för en familj att klara sig på.

– Trångboddhet och bostadsbrist är inget nytt, säger Göran Tagesson. I slutet av 1700-talet växte befolkningen i Linköping och alltfler flyttade från landet in till staden. Nu byggdes trästaden Linköping och många familjer och inneboende fick samsas på samma gård.

Artikelbild

| Ågatan. Så här låg huset från början. Här ligger Handelsbankens nya hus i dag.

Under 1800-talet byggdes den östra och den västra byggnaden ihop med det överbyggda portvalvet. Det gjordes antagligen av änkan efter en dödgrävare, Maja Cajsa Ljungqvist, som ägde gården mellan 1820 och 1860. Då boddes sex hushåll i huset.

– Den här gården representerar en del av Linköpings kvinnohistoria, säger Göran Tagesson. Traditionellt är det männen som ansvarar för företag och verksamheter, men det är kvinnor som driver dem vidare.

Artikelbild

| Litet spisrum. Bakom Göran Tagesson syns det lilla rum som var bostad åt en hel familj för länge sedan.

För till slut är det en kvinna som har fått ge namn åt gården också. Efter dödgrävareänkans död blev svärsonen hautboisten (oboeisten) Carl Johan Landberg ny ägare. Hans svåger, hautboisten och fanjunkaren Carl Fredrik Löfgren ärvde honom och därefter hans dotter Agnes, fröken Löfgren. Hon dog 1930. Linköpings stad blev ägare till gården 1943.

– När trähusen byggdes på 1700-talet innebar de ofta en standardhöjning för de boende, men trångboddheten ökade, berättar Jessica Åkesson. Under 1900-talet betraktades kåkarna som slum, och efter andra världskriget revs stora delar av trästaden.

Artikelbild

| En dörr. Här har en dörr suttit för länge sedan. Den gröna brädan sitter där stockarna huggits ur för dörrfordret.

Eller, med lite tur, flyttades till Gamla Linköping, där husen plötsligt räknas som idyll. Det här huset monterades ner på Ågatan på 1950-talet och återuppfördes 1979 i gamla Linköping.

– Vi har tagit prover på alla väggar överallt, säger Göran Tagesson, och med dendrokronologisk datering, då årtal bestäms med hjälp av träets årsringar, skulle vi kunna få exakta svar på när husets delar uppfördes.

Artikelbild

| Dokumenterat. Byggnadsantikvarien Jessica Åkesson har jobbat med dokumentationen av Fröken Löfgrens gård.

Riktigt hur det ska gå till vet han inte än.

– Vi har fått 15 000 kronor av Gamla Linköping, men vi behöver 25 000 kronor till för analyserna. Kanske ska vi starta en insamling, crowdfunding, för finansieringen? Lite oklart fortfarande.

Artikelbild

| Bevaras. Den här väggen kommer att synas bakom en glasskiva. Den hackiga ytan avslöjar att väggen varit rappad.

Många har bott i huset genom åren, och nu vill Göran Tagesson få kontakt med Linköpingbor som har barndomsminnen därifrån.

– Kanske finns det till och med foton? hoppas han.

Artikelbild

| Portlidret.

Läs mer om arkeologernas arbete här.