I en nationell tillsyn i slutet av 2022 konstaterade IVO brister på samtliga 27 sjukhus. Nu, när IVO följer upp åtgärderna på US i Linköping, konstaterar myndigheten att situationen har försämrats.
I slutet av 2022 presenterade Ivo resultatet av en nationell tillsyn av den svenska sjukhusvården. På samtliga 27 sjukhus hittades brister och myndigheten konstaterade bland annat att patienter under lång tid ofta vårdas i korridorer eller på andra integritetskränkande platser – utan att få tillräckligt med mat och vatten.
När det gällde bristerna på Universitetssjukhuset i Linköping (US) konstaterade Ivo bland annat följande: "Ivo bedömer att vårdgivaren inte planerar, leder och kontrollerar verksamheten så att kravet på god vård upprätthålls. Vårdgivaren har inte säkerställt att sjukhuset har disponibla vårdplatser utifrån det faktiska behovet, vilket medför risk för allvarliga vårdskador. På akutmottagningen framkom att beslut om att lägga in patienter från akutmottagningen inte alltid fattas utifrån patientens medicinska behov utan utifrån tillgång till vårdplatser."
Nu, drygt ett år senare, konstaterar Ivo att situationen på US har försämrats i jämfört med den initiala granskningen. Myndighetens uppföljning visar att regionens åtgärder inte varit tillräckliga för att lösa vårdplatsbristen.
"Situationen på US är fortsatt allvarlig och bristerna är omfattande med påverkan på all vård och behandling. Patienter riskerar fortsatt att drabbas av allvarliga vårdskador till följd av bristerna", skriver Ivo i rapporten.
Genom intervjuer med läkare framkom det, vid uppföljningen, att patienter som egentligen behöver inneliggande vård fortfarande skickas hem till följd av vårdplatsbristen. "Flera läkare drar sig för dessa konflikter och skickar istället hem patienter", skriver Ivo.
Myndigheten konstaterar också att beläggningen, vad gäller vårdplatserna, ofta ligger omkring 120 procent.
Till följd av de fortsatta bristerna ifrågasätter Ivo om Region Östergötland verkligen har förmågan att komma tillrätta med problematiken och kräver därför att regionen återigen redovisar effekterna av redan vidtagna och planerade åtgärder.
Regionstyrelsens ordförande i Östergötland Marie Morell (M).
Regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) konstaterar att regionen, i veckan, har skickat in den nya redovisning som IVO kräver. Först när denna redovisning har granskats återkommer Ivo med, som hon uttrycker det, "formell kritik".
– När det gäller Ivo-granskningar är det ett arbete som görs av våra verksamheter och inget som behandlas politiskt. Svaren till Ivo föregås inte av några politiska beslut, poängterar Marie Morell.
Hur ser du på Ivo:s kritik mot vårdplatsbristen?
– Jag kan ändå konstatera, utifrån verksamhetens svar, att det påbörjats ett arbete och att det har öppnats nya vårdplatser på US, i Motala och på Vrinnevisjukhuset – men det är klart att vi inte har nått hela vägen fram, säger regionstyrelsens ordförande och fortsätter:
– Det som blir lite problematiskt är att Ivo tittar väldigt snävt på US och precis de vårdplatser som finns där. Vi i regionen som helhet har genomfört en hel del förändringar och det har vi också försökt att beskriva för Ivo – men jag upplever att det inte räknas fullt ut. Om vi kan möjliggöra vårdplatser på andra platser i systemet är det också en avlastning för US.
Enligt Marie Morell har tio nya vårdplatser öppnats på US under 2023 – men också sex platser på Lasarettet i Motala, 17 på Vrinnevisjukhuset samt fyra närvårdsplatser i Kinda.
– Vi ska inte sticka under stolen med att vi har en jättetuff situation på US med för många överbeläggningar och patienter som är utlokaliserade på andra avdelningar än där de hör hemma. Det måste vi komma tillrätta med, men för att göra det är det inte bara aktiviteter på US som krävs utan också andra aktiviteter som kan göra att det lättar upp på US, säger Marie Morell.
"Det har ändå öppnats nya vårdplatser", säger regionstyrelsens ordförande i Östergötland Marie Morell (M).
Men vad säger du om att situationen inte blivit bättre?
– Det jag ändå får till mig av verksamheten är att det har öppnats nya vårdplatser och att det pågår ett arbete hela tiden. Tyvärr ser vi, utifrån statistiken, att vi har för många färdigmedicinerade patienter som ligger kvar på våra vårdavdelningar.
Men att en del patienter skickas hem på grund av vårdplatsbristen, vad säger du om det?
– Jag känner inte riktigt igen den bilden. Det kan vara att personal upplever det så och det är klart att man som medarbetare blir tvingad till hårda prioriteringar och kan uppleva en etisk stress när det inte finns tillräckligt med vårdplatser. Men jag har ingen bild över exakt vad det är för patienter som i så fall skickas hem. Det vi får till oss är att patienter från akuten inte får plats.
Hur ser du på att Ivo ifrågasätter er förmåga att komma tillrätta med vårdplatsbristen?
– Det är deras bedömning. Det jag får till mig är att våra verksamheter ändå har öppnat fler vårdplatser.
Behöver det öppnas upp fler?
– Vi har fattat beslut om en vårdplatsplan där vi ser att vi ligger lågt i jämfört med andra regioner och där vi konstaterar att vi behöver öppna fler vårdplatser. Vi behöver använda de ekonomiska resurser vi har på ett så klokt sätt som möjligt och hela tiden följa upp vårdplatsläget, säger Marie Morell.
Julie Tran, oppositionsråd och gruppledare för Centerpartiet, ser med oro på IVO:s rapport. "Vårdplatserna har betydelse för patientsäkerheten", säger hon.
Julie Tran, Centerpartiets gruppledare i Region Östergötland, ser allvarligt på Ivo:s kritik.
– Det har verkligen blivit sämre på US. När jag pratar med berörda verksamheter ser de att Ivo:s rapport är adekvat och speglar deras vardag. Den är inte alls överdriven. Det är väldigt synd att man inte har kunnat genomföra de åtgärder som man på något sätt har lovat IVO, säger Julie Tran och fortsätter:
– Min bedömning är att man inte har prioriterat att åtgärda de här delarna. Det handlar om patienternas säkerhet och i rapporten finns det exempel på ganska allvarliga Lex Maria-anmälningar där man har bett patienter att åka hem med kunskapen om att de inte är redo. Orsaken har varit vårdplatsbristen. Så ska det inte vara.
Men hur skulle ni lösa vårdplatsbristen då?
– Vi önskar att regionen tar sig i kragen och bidrar till omställningen till "Nära vård" genom att ge primärvården en större andel av hälso- och sjukvårdens budget. Ett sätt att jobba med vårdplatsbristen är att stärka primärvården. Så länge det inte sker en resursöverföring står vi i en situation där personalen som egentligen ska ta hand om patienterna inte får rätt förutsättningar.
Hur mycket mer vill ni ge primärvården?
– Senaste statistiken visade att primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens budget är 17–18 procent. Som ett första steg vill vi gå över 20 procent, säger Julie Tran.