"Ökar Dumpens arbete sannolikheten att man berättar – eller ökar man jakten och hetsen? Och bidrar Dumpen till att fler med brottslig sexualitet söker hjälp?" Det undrar Maria Dufva som föreläst om övergrepp mot barn i flera år.
Kritiken om vilka konsekvenser som en exponering av en person som uppges ha sökt barn i sexuellt syfte får är inte ny, är två år sen sajten Dumpen.se startade fortfarande glödhet.
Att det blir ett stort trauma för den aktuella mannen, för det handlar oftast om män, är de flesta överens om. Men enligt Dumpen är publiceringarna nödvändiga för att personer med avvikande sexuella beteenden ska bromsa in och söka hjälp.
Drivkrafterna bakom sajten är trötta på att ständigt behöva försvara sina publiceringar med ocensurerade ansikten på nätet, särskilt i skuggan av personerna som valt att avsluta sina liv.
Ansvarig utgivare, Sara Nilsson, anser att debatten blir sned när fokus vandrar bort från de utsatta barnen.
– Därför är det en enorm besvikelse när det fortsätter att diskuteras självmord hos de vi konfronterar. Man pratar om förövarnas barn, men inte de våldtagna.
Hon syftar på två uppmärksammade fall där män i samband med kontakt med sajten valt att avsluta sina liv.
Hur resonerar ni kring er roll i de fallen?
– Självmord är flera gånger vanligare bland utsatta barn. Vi kämpar för att hålla överlevare vid liv. De här förövarna skapar självmord.
Den östgötska barnrättsprofilen Maria Dufva, som i flera år föreläst om övergrepp mot barn och barns liv på nätet, är starkt kritisk till vad uthängningar får för konsekvenser för männen och deras anhöriga.
– I vårt samhälle idag är pedofil det värsta man kan vara. Men många har denna brottsliga sexualitet och många kämpar mot den. Jag tar dem inte i försvar, men det bästa vore ju om de sökte den hjälp som faktiskt finns att få.
Hon har besökt skolor med förtvivlade elever vars föräldrar har blivit uthängda.
– Det som är problematiskt är att skiten skvätter på alla andra också, även oskyldiga. Det är aggressivt och sensationellt och har ett barn på en berörd ort hittat de vidriga filmerna via Tiktok, så har snart alla det. Jag förstår Dumpens syfte, men jag kan inte vara med på att ändamålet helgar alla medel. Dumpens arbete kan inte legitimera uthängningar så att barn till de som gjort det här ska drabbas så till den milda grad att de inte ens kan gå till skolan, säger hon.
Det allra bästa vore om barn istället skulle våga berätta om övergrepp så att förövare döms, menar Maria Dufva, men hon är medveten om att det inte är så verkligheten ser ut.
– Tyvärr är det så, men jag undrar om Dumpens arbete ökar sannolikheten att man berättar – eller ökar jakten och hetsen? Och bidrar Dumpen till att fler med brottslig sexualitet söker hjälp? Om de verkligen hade velat göra gott, hade de kunnat göra samma arbete utan den offentliga uthängningen. Det ska inte behöva vara såhär för att kunna sätta dit sexualbrottslingar.
Dumpen menar att ingen skulle lyssna då.
– Jag förstår att det inte skulle vara samma sensation då, men de här världarna måste ju kunna mötas nånstans. Brytningspunkten som finns nu mellan att göra gott och sensation tycker jag blir grisig och aggressiv – för vilka brott ska man göra så till slut, var ska gränsen dras?
"Självmord är flera gånger vanligare bland utsatta barn. Vi kämpar för att hålla överlevare vid liv. De här förövarna skapar självmord", säger Dumpens ansvariga utgivare Sara Nilsson.
Sara Nilsson säger att hon med kollegor på Dumpen ofta fungerar som stöd även för "gäddorna" och hjälper dem att söka vård. Många samtal har lett till larm efter ambulans eller skjuts till psykiatrin. En del återkommer till henne när den första chocken har lagt sig och tackar för att de tvingats bryta ett destruktivt mönster. Dumpen berättar också gärna om stödfunktioner som erbjuds till anhöriga, ofta en partner eller barn till den som hängts ut, som står handfallna efter publicering.
Men anhöriga till de exponerade männen har också riktat stark kritik och bett att konfrontationer ska avpubliceras.
– De oskyldiga barnen mår inte bättre av att man låter en förövare hållas, fullbordar en våldtäkt och sen dyker upp bakom blurrade rubriker hos till exempel Corren. Sånna artiklar följs upp på Flashback där alla uppgifter om personen finns. När "flashbackarna" gräver är en gärningspersons id ute samma dag.
Men ni gör ju uppgifterna mer tillgängliga genom att sprida dem?
– Ja, men vill man ta reda på fakta så finns den där, den sprids på arbetsplatser och alla får veta det ändå. Barn till förövare, deras kontakter är sabbade för alltid oavsett, det blir väldigt svårt att fortsätta ett föräldraskap när en förälder dömts för våldtäkt mot barn. Kommer infon ut i ena änden så kommer den ut i den andra med.
Texten är en del av två större publiceringar som finns att ta del av på Corren.se