"Det vore en anständighet i ett sånt här ärende att ställa upp på hennes krav. Man blir känslomässigt upprörd", säger säger Thomas Lidberg, som begärt att de tjänstemän som hanterat Elisabet Karlssons skadeståndskrav informerar politiken om hur kommunen agerat.
Det var i mars förra året som en kraftigt rostangripen stolpe med en påhängd hundlatrin föll över 80-åriga Elisabet Karlsson.
Fallet blev hårt, med allvarliga sårskador och en nackfraktur till följd.
Tio månader efter olyckan hade Elisabet Karlssons sår på högra benet inte läkt. Hon tvingades till en amputation.
Elisabet Karlsson begärde skadestånd av kommunen. Dels för utlägg för vård och läkemedel, dels för sveda och värk under de tio månader hon led av svåra smärtor i benet.
– Det vore en anständighet i ett sånt här ärende att ställa upp på hennes krav. Man blir känslomässigt upprörd, säger Thomas Lidberg.
Han har nu begärt att de tjänstemän som hanterat ärendet informerar politiken.
Kommunalrådet Joakim Magnusson (C) förtydligar att politiken vill ha svar på hur bedömningarna gjorts. Även han är berörd av Elisabets fall.
– Det är tragiskt.
Oppositionsrådet Tommy Aarna (M) får via Corren informationen om att skadeståndärendet lyfts politiskt. Han tycker det är bra om Thomas Lidbergs begäran om mera information kan bringa klarhet i ärendet.
Han säger vidare:
– Jag ställer mig frågan varför kommunen försätter sig i en sits där man blir en motpol till sina medborgare. Varför ska vi göra det jobbigt för våra medborgare? När man är stor som en kommun, får man vara snäll. Vi ska inte utsätta damen för bevisbördan, säger han.