"Man kan ju hoppas att någon känner sig träffad när man ser det här och förstår hur galet det är."
I solens bländande ljus vinkar Lars Karlsson för att visa att det är rätt rastplats. Han vinkar till ytterligare någon bil och hälsar med ett leende.
Lite längre bort står Anders Ekström och städar runt ett bord. De kommer båda från Falerum som ligger några kilometer längre bort längs med vägen. De har passerat rastplatsen många gånger och sett hur nedskräpat det ofta är.
– Det är sorgligt. Det är så fint här egentligen, säger Anna Lantz som stannat för en paus vid rastplatsen ihop med Paul Beckman.
– Vi kom här på cykel i tisdags och fick se att det låg en diskmaskin och säckar nere i branten. Då bestämde vi oss att åka hit och fixa i ordning. Vi vill att folk ska kunna stanna här och att det då ska vara rent, snyggt och fint, säger Lars.
Anna Lantz och Paul Beckman från Östra Ed, brukar stanna till vid rastplatsen. De berömmer jobbet som Lars och Anders lägger ner. "Vi brukar alltid ha med griptång och får ibland städa innan vi kan sätta oss och fika."
Problemen vid rastplatsen har enligt eldsjälarna pågått länge. Förr stod det ett gäng soptunnor där men det blev ohållbart då mängder av folk stannade till på väg från kusten och slängde sopor. Det blev överfullt.
– Det blir inte hållbart med soptunnor, tyvärr. Det handlar om att individen måste ta ansvar. Bara cigarettfimpar är det ett hundratal av.
"Tänk om vi fått kalla det här Turistvägen, huggit ut här ordentligt och gjort en riktigt fin rastplats med fin bord och sopkärl. Det hade varit något.", säger Lars Karlsson till de andra.
Askkoppar kanske vore något?
– Ja, något sånt kanske. Men någon måste ju åka och tömma då också. Det kostar ju pengar. Men det finns ju arbetslösa, de skulle kunna ta hand om platser som den här. 20–30-åringar som inte har något jobb. De skulle må bra av att komma ut hit, säger Lars.
För några år sedan togs en del träd bort. Det gav rastplatsen en bättre utsikt ner mot Båtsjön.
– Det rensades när de tog bort träd. Innan låg det både vitvaror, bildäck och sängar, säger Anders.
Lars räknade till över hundra fimpar innan han tappade räkningen.
Uppskattas ert arbete?
– Ja, vi får väl beröm. Sen får man ju också höra att vi inte har med det här att göra. Men jag brukar säga att livet är här och nu, vi vill ha det fint här, säger Lars.
Kommer ni fortsätta med det här?
– Kanske på sikt när vi ser att det inte funkar igen. Det är ju så lätt för oss att åka upp med en kvast och säckar. Nu har vi lagt ribban här, det kanske är någon som vaknar då och tänker till nästa gång. För det är lathet, ren jäkla slöhet av folk.
Anders Ekström och Lars Karlsson framför delar av skräpet de lyckats samla ihop.
Lars får syn på en kartong en bit ner i branten. Han sträcker sig och lyckas med hjälp av sin kvast att dra den till sig – ytterligare ett lådvin.
– De verkar ha haft fest här, säger Anders.
– Ja, livet är en fest, svarar Lars.
Men kanske inte på en rastplats utanför Falerum.
