Inuti Ellen Keys Strand finner vi spår av hennes stora intresse för österländsk religion i form av en buddha och svastikor.
Själv är hon avlägsen släkting till Ellen Key genom systern Hedvig "Hedda" Key som var gift med Yngve Rasmussen, arkitekten som ritade Strand, författarens berömda hus vid Omberg.
– Ellen Key ville att någon ur släkten skulle förvalta Strand och jag har vuxit upp med det. Min mamma var föreståndare för huset på 70-talet och sedan var jag själv det från 2003 till 2016.
– Det var så jag började fundera kring Keys andlighet. I hela Strand finns det tecken på detta, inte bara den lilla dörrknackaren i form av en buddha på dörren till den inbyggda balkongen Solbadet, utan också svastikorna i entréhallen. Dessa är ofta svåra att förklara för besökare, men svastikan är en vanlig positiv andlig symbol i Indien och i ostasiatiska länder och har där ingenting med nazismen att göra.
Under tiden som föreståndare på Strand studerade Hedda Jansson teologi och religionshistoria och kom på att hon ville fördjupa sig i det andliga hos Key. Den lilla buddhadörrknackaren har nu fått ge namn åt hennes doktorsavhandling “Solbadets Buddha – buddhism och teosofi i Ellen Keys Livstro” som hon nyligen disputerade med i religionshistoria vid Stockholms universitet.
– Jag upptäckte att ingen hade skrivit om den sidan av henne och det förvånade mig. Förmodligen är det så att den starka sekularisering som präglat samhället, framför allt efter andra världskriget, har gjort att man helst ville förtränga alla religiösa inslag. Sociologer trodde då att vi skulle bli helt religionslösa på bara några årtionden, men så har det ju inte alls blivit.
Religionshistorikern Hedda Jansson har forskat om Ellen Keys andliga sida.
Vi måste känna till de nya andliga strömningarna kring förra sekelskiftet för att alls ens kunna förstå den tidens svenska och europeiska intellektuella. Ofta möter vi hos de författarna, vetenskapsmännen och tänkarna just mystiska sidor som inte går ihop med det vi i dag uppfattar som sakligt och rationellt.
Key tänkte och skrev brett inom många olika områden, men är kanske framför allt känd som feminist och pedagog. Hennes religiösa influenser är sedan tidigare outforskade.
– Hon hade likt många andra vid den tiden en funktionalistisk syn på religionen, man uppfattade att den har social funktion i att hålla samman människor och lära ut moral. Som vuxen övergav hon sin kristna tro, men hade ändå uppfattningen att kristendomen hade en roll att spela i att föra vidare traditioner och värden.
Key formulerade vad hon kallade en “livstro”. Den hade två ben, dels tog hon starkt intryck av den nya evolutionsläran inom biologin, dels av den tyska romantikens natursyn där kropp och själ hänger samman i en helhet. Bland romantikerna fanns uppfattningen att det syndafall som beskrivs i Bibeln, där människan skiljs från paradiset, i själva verket var en symbolisk bild för att människan genom civilisationsprocessen mist sin djupare samhörighet med Skapelsen och naturen och att denna skulle kunna återupprättas genom ökad kunskap och mänsklig utveckling.
– Hon trodde på samma utvecklingsspiral som romantikerna, att människan åter skulle bli gudomlig genom att förenas med naturen och utvecklas genom att ta vara på det gamla och traditionella, men också förädlas kroppsligt och andligt. För Key handlade det framför allt om att lyfta fram de kvinnliga egenskaperna, omsorgen och omvårdnaden som en viktig del av samhällsbygget.
– Samtidigt blir hennes utvecklingssyn problematisk för oss. Det är svårt för oss att förstå och vi kommer definitivt aldrig att kunna återvända till den optimism som präglade tiden för sekelskiftet, de hade ännu inte upplevt världskrigen och nazismen. Key och många andra förlorade denna optimism under första världskriget, människan visade sig vara lika destruktiv som tidigare, men man drog snarare slutsatsen att man var tvungen att skynda på den biologiska utvecklingen av mänskligheten genom eugeniken, den som vi nu förknippar med rasbiologin och Förintelsen.
1.Buddha, grundaren av buddhismen, under sträng askes. Målning från Myanmar av okänd konstnär. 2. "Författaren Ellen Key", målning av Ejnar Nielsen från 1908.
Key såg att buddhismen såväl som teosofin passade in i hennes tänkande. Hennes syn på buddhismen var mycket präglad av hur man då romantiskt och fördomsfullt uppfattade Orienten som ett alternativ till det västerländska.
– Man såg på buddhisterna som en slags pessimister som bara uppfattade att livet var ett lidande, men också att de var kontemplerande och reflekterande och att de inte tillbad någon gud. I buddhismen fann man det som man i dag skulle kalla en “holistisk” syn, en slags helhetsuppfattning som skilde sig från den dualistiska uppdelning av kropp och själ, himmel och jord, som finns i den västerländska traditionen.
Teosofin är en esoterisk (“hemlig”) lära som utvecklades av den ryska ockultisten och mystikern Helena Blavatsky på 1870-talet, ett system som sammanför västerländsk filosofi med asiatiska religioner som hinduism och buddhism och som senare också haft betydelse för nyandligheten. Teosofin pekade på att det fanns en enhet, en uråldrig gemensam vishetskärna i alla religiösa traditioner och påstods sig dessutom vara vetenskaplig, att ägna sig åt andliga studier. Det passade in i Keys livstro och hennes tankar om mänsklig utveckling.
– De esoteriska rörelser som växte fram kring sekelskiftet attraherade många kvinnor därför att de var välkomna och kunde få utlopp för sina talanger och egenskaper, i de traditionella religiösa systemen hade de varit utestängda eller underordnade. Det är också därför kvinnor än i dag är dominerande inom de nyandliga rörelserna, de har fått en plats där som är ett alternativt till de patriarkala traditionerna.
Hedda Jansson hoppas nu kunna fortsätta sin forskning om Key och hennes upptäckter väcker nya frågor, som hur buddhistiska föreställningar om döden och evigt liv passar in i hennes tänkande.
– Jag tänker förstås att min forskning kommer att hjälpa andra som studerar henne som feminist och pedagog att fördjupa sina studier. Själv vill jag gärna forska vidare om hur hennes framtidsvision passar ihop med de andliga influenserna, Key såg framför sig det hon faktiskt kallade “Tredje riket”, "den gudomliggjorda människans rike", och att just svastikan var symbolen för den kommande tiden.
Den 13 juli föreläser Hedda Jansson om sin forskning på Ellen Keys Strand och den 6 september på Östergötlands museum i Linköping.