Roman
John Ajvide Lindqvist
Verkligheten
Ordfront förlag
Skräckgenren är den perfekta samhällsbarometern att spegla sin tids mående – och John Ajvide Lindqvist i sin tur är en mästare på att blanda desillusionerade folkhemsdrömmar med övernaturliga väsen. I kortromanen "Verkligheten" har troll och vampyrer fått uppdateras till potentiellt infiltrerande utomjordingar och robotar som får huvudpersonen att börja tvivla på sin egen och andras existens.
Berättarjaget Heidi Hallberg är stjärnan i realityshowen om sitt eget liv. "Hemma med Hallbergs" är ett slags "Wahlgrens värld" bestående av maken Totte, en avdankad Dramatenskådis, två mindre barn och Heidis styvdotter Alice som är Youtube-influerare. Äktenskapet har precis som showen nått vägs ände och för att behålla tittarnas intresse arbetar producenten stenhårt med att pimpa upp den dramatiska bågen med nya dråpliga utmaningar. Särskilt är det Heidi som måste "utsättas". Tapetsering av Lidingövillans gästrum (som precis har fått nya tapeter) ska bli Heidis och Tottes nya gemensamma projekt, allt för att skapa "content" och hålla flödet i gång på sociala medier – eller resultera i löpsedlar.
Mitt uppe i inspelningen av fjärde säsongen börjar Heidi, som alltmer motvilligt spelar rollen som sig själv, uppleva små sprickor eller "glitchar" i verkligheten, vilket får henne att misstänka att hon är fast i en evig loop av en välregisserad simulering av tillvaron. Allt börjar med en döende fluga som försvinner för att sedan återkomma, likt déjà vu-katten i en av kultscenerna i filmen "The Matrix".
Det märks att John Ajvide Lindqvist har plöjt både klassiska filosofer och populärkultur. Boken dignar nämligen av referenser, som när Heidi anar att horisonten över sjön bara är en kuliss, liksom Jim Carreys rollfigur gör i filmen "The Truman show". Under ett dygn fortgår så en långsam nedmontering av verklighetsuppfattningen och Descartes kända mantra "Jag tänker, alltså finns jag" hjälper föga – Heidi hör röster och ser sin hand glida genom väggar, allt medan kameran rullar på.
Även om denna lilla roman inte är en av Ajvide Lindqvists bästa, och nog hade fungerat bättre som en kortare novell i en samling, lyckas den på ett mörkt humoristiskt vis ändå tvista verkligheten både en och flera gånger.
