Efter nattliga förhandlingar i Luxemburg kunde medlemsländernas fiskeministrar på tisdagen ge klartecken för en uppgörelse som innebär minskat fiske jämfört med i år – men inte alls i den omfattning som EU-ledningen föreslagit.
För sill och strömming ville EU-kommissionen ta bort allt riktat fiske under nästa år och endast tillåta att fisken tas upp som bifångst vid annat fiske.
Så blir det inte. I stället sänks fångstkvoterna.
Världsnaturfonden (WWF) anser att följderna kan bli stora för ekosystemet i Östersjön, eftersom mängden strömming bedöms ha minskat kraftigt.
– Vi är oerhört besvikna, det här är ofattbart. Det här riskerar att skapa en obalans i ekosystemet, och försvinner de funktioner som håller det i balans kan man få en krasch, säger Inger Melander, expert på fiske vid WWF.
Minskad kvot
För exempelvis Bottenviken och Bottenhavet innebär beslutet en kvot på 55 000 ton 2024, jämfört med 80 000 i år. I centrala Östersjön landar kvoten på 40 368 ton, jämfört med drygt 70 000 ton 2023.
David Gilljam, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet med fokus på strömmingsbestånd, ser risker med att det riktade fisket av strömming inte stoppas.
– Det hade varit bättre att göra det. Eller åtminstone sänka det rejält. Den sänkning som de beslutade om nu är inte särskilt stor och minskar inte riskerna med att hamna under kritiska nivåer särskilt mycket, säger han.
"Komplex fråga"
Enligt David Gilljam kan strömmingens möjligheter till reproduktion försämras kraftigt om det riktade fisket inte upphör. Det kan i sin tur leda till att beståndet på sikt inte längre kan bedömas som livskraftigt, om det vill sig illa.
– Ur strömmingens perspektiv hade ett nollfiske varit det absolut bästa, även om det förstås är en komplex fråga, säger David Gilljam.
I beslutet ingår ett trålfiskeförbud under den tid som sillen leker – en åtgärd som är till för att minska mängden sill och strömming som dras upp i fisket av skarpsill, som ofta går till djurfoder.
Kullgren: Kompromisser
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) representerade den svenska regeringen vid EU-förhandlingarna.
– Som vanligt i kompromisser så är ju ingen till hundra procent nöjd, men för svenskt vidkommande får jag medge att vi är nära den svenska ståndpunkten. Vi ska ha lågt satta fiskemöjligheter, men möjliggöra för det småskaliga fisket som är för humankonsumtion. Och det har vi lyckats med, säger han till TT och SR Ekot.
– Alla som har kompromissat vet ju att det finns alltid något som skaver. Men det är så här man sätter fiskekvoter i Europa. Skulle varje land göra det här själv skulle vi inte ha en bra situation för våra fiskebestånd, säger landsbygdsministern i Luxemburg.
