Hela 94 procent av de före detta läkarstudenterna ger sin utbildning ett högt betyg. Det visar Sveriges läkarförbunds färska rapport ”Läkarutbildningen – så upplevs den”. Däremot pekar rapporten på två problem.
Det ena problemet handlar om läkarstudenternas ekonomi. I dagsläget kan man få studiemedel i 240 veckor, vilket motsvarar sex års studier på heltid. Den nya läkarutbildningen är 6 år, vilket innebär att nuvarande system precis täcker utbildningens längd. Fler än en av tre av alla läkarstudenter hade inte studiemedel så det räckte för hela studietiden. I Linköping svarade drygt en av tre att studiemedlen inte räckte. Bland dem som inte hade tillräckligt med studiemedel var sex av tio stressade eller oroliga över ekonomin under utbildningens gång. Andelen som saknar tillräckligt med studiemedel, och som känner stress över ekonomin, kommer att sannolikt att öka bland studenter nu när utbildningen har förlängts.
Läkarförbundet anser att det borde vara en självklarhet att läkarstudenter, liksom andra studenter, har en marginal så att de kan plugga till läkare även om de läst någon eller några enstaka terminer innan de antas till läkarprogrammet. Många läkarstudenter arbetar extra mer än de egentligen orkar, vilket tar tid och energi från studierna. Det ska inte krävas att du har en familj som kan försörja dig eller extraarbete för att du ska kunna bli läkare.
Det andra problemet är att inte heller själva utbildningen är finansierad fullt ut. Läkarförbundets rapport visar att handledningen ute på den verksamhetsförlagda praktiken lämnar mycket övrigt att önska. Handledningens kvalitet varierar och beskrivs som ”väldigt personberoende”. Två av fem ger den ett lågt betyg och många studenter vittnar om att klinikerna saknar tillräckligt med resurser för att ta emot studenterna på ett bra sätt.
Det är tydligt att handledaruppdraget måste få en ökad status. Det pågår just nu en utredning som ska se över de så kallade ALF-avtalen, som bland annat reglerar ersättningen som regionerna får för att ta emot läkarstudenter. Det är avgörande att de nya avtalen tar höjd för införandet av en ytterligare termin på läkarprogrammet. Att handleda yngre och blivande kollegor måste ses som en naturlig del av alla läkares vardag, men det kräver resurser som skapar förutsättningar för detta.
Regeringen, med utbildningsminister Mats Persson i spetsen, behöver därför, dels utöka antalet veckor med studiemedel för läkarstudenter till 280, dels se till att utbildningens kliniska delar finansieras fullt ut. ALF-medlen behöver utökas för att stärka finansieringen av läkarstudenternas kliniska praktik.
Båda dessa frågor är extra akuta att ta itu med eftersom läkarutbildningen – som är Sveriges längsta yrkesutbildning – sedan två år tillbaka har blivit ännu längre. En längre utbildning ställer krav på både mer studiemedel och en ökad finansiering för den verksamhetsförlagda praktiken.
Att införa studiemedel som gör att alla har råd att läsa till läkare och att studenterna kan fokusera på sina studier samt att stärka den kliniska handledningen är nödvändiga investeringar i framtidens läkare.