Importerade ostar fÄr rött ljus i WWF-guide

Produktion och konsumtion av kött utgör nÀstan 15 procent av vÄra globala klimatgasutslÀpp och den svenska köttkonsumtionen stÄr för hÀlften av de totala utslÀppen frÄn maten, enligt Jordbruksverket.

Andelen svenskproducerad ost minskat stort, skriver debattörerna.

Andelen svenskproducerad ost minskat stort, skriver debattörerna.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2019-11-22 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Detta gĂ„r att göra nĂ„got Ă„t – utvecklingen pekar Ă„t rĂ€tt hĂ„ll i Sverige. Redan 2017 började köttkonsumtionen i Sverige att minska och 2018 sĂ„g vi den lĂ€gsta konsumtionen pĂ„ tio Ă„r.

I VĂ€rldsnaturfondens nya köttguide föreslĂ„r vi alternativa protein som baljvĂ€xter och ostar, gĂ€rna lokala. HĂ€r finns en chans för svenska bönder och andra företagare att slĂ„ sig in pĂ„ en vĂ€xande marknad.

VĂ„ra matvanor stĂ„r idag för en stor pĂ„verkan pĂ„ vĂ„r planet. Köttkonsumtionens hĂ„llbarhetsutmaningar Ă€r vĂ€l kĂ€nda, och principen “mindre men bĂ€ttre kött” behöver fĂ„ mycket större genomslag. I Ă„rets nylansering av Köttguiden riktar VĂ€rldsnaturfonden WWF ljuset mot tvĂ„ omrĂ„den som hittills gĂ„tt under radarn: osten och charkprodukterna.

Sedan EU-intrĂ€det har konsumtionen av ost i Sverige ökat markant, mellan 1995 och 2018 ökade förbrukningen med 38 procent. Samtidigt har andelen svenskproducerad ost minskat stort. År 1995 var 90 procent av osten som förbrukades producerad i Sverige, 2018 lĂ„g siffran bara strax över 40 procent enligt Jordbruksverket.  

De senaste Ă„ren har konsumtionen av de ostar som ersĂ€tter kött pĂ„ tallriken, till exempel halloumi, mozzarella och fetaost ökat kraftigt, nĂ„got som syns i handelns osthyllor. Köttguiden visar att ostarna som importeras fĂ„r rött ljus och vill man som konsument göra ett bra val bör man undvika dessa ostar eller stĂ€lla krav pĂ„ importföretagen. 

NĂ€r det gĂ€ller charkprodukter pĂ„ restaurang finns det all anledning att frĂ„ga efter ursprung dĂ„ detta oftast inte skrivs ut pĂ„ menyn. Charkprodukter som serranoskinka och parmaskinka görs av griskött frĂ„n Spanien och Italien som fĂ„r rött ljus i Köttguiden. Vi vet att antibiotikaanvĂ€ndningen i dessa tvĂ„ lĂ€nder ligger bland Europas högsta samt att en stor andel av den höga antibiotikaanvĂ€ndningen Ă€r kopplad till grisproduktionen.

Vi vill ocksĂ„ uppmana den svenska lantbruksnĂ€ringen att ta del av denna utveckling och erbjuda fler alternativ som Ă€r producerade av svensk rĂ„vara, bĂ„de vad gĂ€ller ost och chark. Sedan behöver dagligvaruhandeln se till att tillgĂ€ngliggöra dessa. 

WWF anser att det vore bra om mer ost av olika slag produceras i Sverige – hĂ€r finns en chans för fler svenska bönder och mejerier att ta del av en vĂ€xande marknad. Det Ă€r ocksĂ„ extra viktigt att företag som importerar stĂ€ller höga krav pĂ„ kött, ost och Ă€gg. Inköpare har stora möjligheter att förbĂ€ttra situationen i de lĂ€nder de importerar ifrĂ„n.

HÄkan Wirtén, generalsekreterare WWF
Anna Richert, matexpert WWF