Medan planeringen för det svenska försvaret är fixerat på perioden 2021-2025 finns det god anledning att skåda längre in i framtiden. Inte minst när det gäller andra länders militära förmåga som potentiellt kan utgöra ett hot, i klartext Ryssland, som under senare tid har rustat upp sitt försvar i snabb takt. Kvalificerade spådomar tio år in i Rysslands militära framtid finns i en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Att den politiska viljan i Ryssland fortfarande kommer att vara auktoritär och västfientlig under 2020-talet är troligt, enligt rapporten. Men även den mest beslutsamma ryska regimen kan stöta på världsliga problem. Utgifter för militära ingripanden och krigföring har satt sina spår i ekonomin, samtidigt som landet blivit mer isolerat från att handla med omvärlden.
Dessutom har missnöjet från den ryska befolkningen vuxit, vilket syntes i lokalvalen i Moskva i somras. Om Ryssland ska fortsätta rusta upp sin krigsmakt krävs därför ännu skarpare prioriteringar av landets regering. Det blir inte det lättaste under en svag ekonomi och minskande popularitet.
Dessvärre har president Vladimir Putin tidigare lyckats öka sin popularitet genom att gå på militär offensiv. Självklart kan vi inte veta säkert hur Ryssland kommer att utvecklas. Det kan mycket väl vara så att landet gör en helomvändning och börjar rusta ned under 2020-talet.
Men för Sveriges del är det viktigt att förstå att det troligaste scenariot, enligt FOI, är just att en politiskt västfientlig rysk regering kommer att bestå. Därför gäller det att vara beredd på att Ryssland kan starta en konflikt i vårt närområde. Det kräver att vi också satsar på ett motståndskraftigt försvar.
Totalförsvarsövningen som Sverige genomför under hela 2020 är viktig för att testa och öva upp vår egen förmåga. Regeringen har samtidigt börjat inse vilket investeringsbehov försvaret har, men medvetet valt att inte prioritera det fullt ut.
Inte heller har Sverige tagit det logiska steget att ansöka om medlemskap i Nato, trots att vi i år varit med i Natos partnerskap för fred i hela 25 år. Det gör att vi i praktiken ses som en Natomedlem och därmed ett legitimt mål av Ryssland samtidigt som vi inte får några klara säkerhetspolitiska försvarsgarantier utan blir beroende av Natoländernas goda vilja.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) brukar i stället vurma för våra bilaterala försvarssamarbeten med exempelvis Finland. Men hur många sådana samarbeten vi än har kan de inte ge samma breda skydd som ett Natomedlemskap. Därför vore det rimligt om Sverige och Finland gick med i Nato gemensamt - det är främst med Natoländerna vi delar värdegemenskap.