SamhÀllsutopisten vid VÀtterns strand

NÄgot tÄlte Ellen Key skrattas Ät, men mera att hedras ÀndÄ.

Ellen Key, 1849-1926.

Ellen Key, 1849-1926.

Foto: OkÀnd fotograf

Ledare2020-03-08 18:50
Detta Àr en ledare. Correns ledarsida Àr borgerlig. Tidningen stÄr fri och obunden frÄn alla partier.

Under en vandring pĂ„ Omberg gör jag en avstickare förbi Ellen Keys Strand. Hennes vackra hus Ă€r alltid vĂ€rd ett besök. Men stĂ„ende utanför det fina huset pĂ„ sluttningen intill VĂ€ttern, kan jag inte lĂ„ta bli att undra hur mĂ„nga som idag egentligen vet vem som en gĂ„ng bodde hĂ€r. 

I det allmĂ€nna medvetandet har nog Ellen Keys namn bleknat, tyvĂ€rr. ÄndĂ„ tillhör hon vĂ„ra stora samhĂ€llsreformister, en av de inflytelserika vĂ€gröjarna för det moderna Sverige som vĂ€xte fram under den spĂ€nnande epoken kring förra sekelskiftet. 

Ellen Key, sjĂ€lv sprungen ur burgen miljö, brann högt, rent och intensivt för en rĂ€ttvisare och mildare vĂ€rld. Hon kĂ€mpade för liberalisering, jĂ€mstĂ€lldhet, röstrĂ€tt, progressiv barnuppfostran, funktionell och vacker heminredning. Hon skrev rader av böcker, uppmĂ€rksammade Ă€ven utanför Sveriges grĂ€nser. 

Hon var ivrig fredsvĂ€n, vilket fick konservativa nationalister att stĂ€mpla henne som ”antipatriotisk”. Det stĂ€mde knappast. Ellen Key nĂ€rde snarare en överdĂ„dig vision om det nya Sverige som, modellerad efter hennes kulturradikala ideal, skulle bli internationell ledare i ”samhĂ€llsförnuft, samhĂ€llsrĂ€ttfĂ€rdighet och samhĂ€llsskönhet”. 

LĂ„ter idĂ©n bekant? PĂ„ höjden av sin makt kom senare socialdemokratin att utveckla en syn pĂ„ Sverige inte helt frĂ€mmande Ellen Keys: en slags vĂ€rldsfrĂ€lsande moralisk stormakt med ett ytterligt ambitiöst vĂ€lfĂ€rdssystem, byggt enligt den sociala ingenjörskonstens vetenskapliga rön, som övriga lĂ€nder borde beundra och kopiera. 

Ellen Key hade ocksĂ„ under nĂ„gra Ă„r en febrig förĂ€lskelse i den tidiga arbetarrörelsens socialistiskt engagerade ungdom. Hos dem tyckte hon sig finna det knĂ„dbara materialet till den upplysta intelligensaristokrati som krĂ€vdes för att förverkliga hennes drömmar. Ellen Keys förhoppningar grusades dock nĂ€r hon upptĂ€ckte att socialistungdomen inte kunde fylla rollen som övermĂ€nniskor, utan var precis som vanligt folk Ă€r mest med krasst materialistiska intressen och dragning Ă„t simpla nöjen. 

Djupt besviken skrev hon 1924, tvĂ„ Ă„r före sin död: ”Allra mest tanklöst vore att tro socialistledarnas stora löften om vĂ€rldens nydaning. En 88-Ă„rig dam i Amerika skildrade nyligen de dvĂ€rglika mĂ„tten hos nutidens politici och tillade: ’Nutidens mĂ€n leva icke i höjd med sina möjligheter. De vilja endast göra lycka. FramgĂ„ngen Ă€r deras gud men icke det verkliga framsteget.’ Och denna sorgsna dom gĂ€ller alla partier.” 

Det ekar evigt av samma klagan. Som utopister brukar, tvingades hon bittert erfara att politiken aldrig kan trolla fram nÄgot himmelrike pÄ jorden. Vi fÄr hantera tillvaron som de ofullkomliga varelser vi Àr. Men tack vare inspirerande sjÀlar som Ellen Key i debatten kan resultatet trots allt bli ganska hyggligt med tiden.