Vi både sparar och satsar på skolan

Det som verkligen får mig att känna oro är den förändring av utjämningssystemet som regeringen går fram med, skriver Erik Östman (M).

Att skolan måste se över hur pengarna används betyder inte att inget görs för att utveckla verksamheten, menar insändarskribenten.

Att skolan måste se över hur pengarna används betyder inte att inget görs för att utveckla verksamheten, menar insändarskribenten.

Foto: Jessica Gow/TT

Insändare2019-11-15 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på ”Ekvationen i skolan går inte ihop”, 9/11.

Pontus Andersson oroar sig i sin insändare över resurserna till grundskola och fritidshem kommande år. Det är en oro som är förståelig. De ekonomiska förutsättningarna för all kommunal verksamhet kommer att bli tuffare framöver, skolan ej undantagen. Det här är en utveckling vi ser i hela Kommunsverige och Linköping är inget undantag även om förändringarna hos oss är relativt små. 

I all verksamhet som är beroende av ekonomiska resurser måste plus och minus gå ihop. Vi kommer från en period där kostnaderna har ökat snabbare än intäkterna och då måste vi agera för att upprätthålla en balans. All kommunal verksamhet kommer att behöva se över hur man använder pengarna och att det sker på rätt sätt. Ska vi klara det och samtidigt leverera en bra verksamhet så måste vi jobba med olika sätt för att göra oss mer effektiva. 

Det betyder inte att inget görs för att utveckla skolan! Vi avsätter pengar för höjda löner för legitimerad personal inom förskola och skola. Vi satsar på heltidsmentorer på flera skolor för att avlasta lärarna och skapa en bättre arbetssituation. En av de viktigaste insatserna för de elever som har det allra svårast är att stärka samarbetet mellan skola och socialtjänst och se till att rätt insatser görs i rätt tid.

Att vi kommer klara de förändringar som behövs utifrån kommunens sida framöver är jag inte speciellt orolig över. Det som verkligen får mig att känna oro är istället den förändring av utjämningssystemet som regeringen går fram med. För Linköpings del kommer den innebära 170 miljoner i ökade kostnader varje år. 

Var och hur de pengarna ska hittas är i dagsläget inte klart. Att klara av den dräneringen och samtidigt upprätthålla kvalitén kommer vara en av våra allra största utmaningar framöver.

Erik Östman (M), ordförande barn- och ungdomsnämnden.