Pojkar måste ges chans till högre meritvärde

Nu måste nästa steg tas, som innebär att få upp pojkarnas skolresultat på samma höga nivå som flickornas, anser debattören Anders Agnemar.

Skolan måste satsa på att få pojkarna att klara sig lika bra som flickorna, menar debattören.

Skolan måste satsa på att få pojkarna att klara sig lika bra som flickorna, menar debattören.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2020-01-09 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Östergötland är det endast i en kommun, Ydre, som pojkarna har bättre genomsnittligt meritvärde än flickorna avseende slutbetyg från årskurs 9.

När man tittar på alla Sveriges kommuner ser det  ungefär likadant ut. I en majoritet av kommunerna har flickorna klart högre genomsnittliga meritvärden.

I min hemkommun Vadstena har flickorna det högsta genomsnittliga meritvärdet i hela Östergötland. Det är mycket positivt och glädjande, men skillnaden mellan pojkarnas (211) och flickornas (266) meritvärde är störst i hela Östergötland. Detta är ingen engångshistoria, utan den här skillnaden har blivit större och större år efter år. 

Bra kan bli ännu bättre! Nu måste nästa steg tas, som innebär att få upp pojkarnas resultat på samma höga nivå som flickornas.

Ofta påminns det om att den svenska skolan skall ge alla elever likvärdiga chanser att lära sig och känna sig trygga. De ovan nämnda förhållandena tyder på att alltför många skolor inte lever upp till detta.

Det är ju mycket troligt att den som har sämre grundkunskaper kommer att ha det svårare att i sina fortsatta studier och yrkesverksamheter uppnå de goda resultat, som varit möjliga med en starkare kunskapsgrund.

De nuvarande förhållandena är alltså till nackdel för många medborgare, men också för samhället som helhet. Hur kan dessa, som det synes systematiska obalanser få bestå, utan att man i kommunerna och på högsta centrala nivå tar krafttag för att komma till rätta med dem? 

Troligtvis har många ambitiösa och plikttrogna lärare funderat mycket på vad som skulle behöva göras för att rätta till den här problematiken. Många har nog också provat olika åtgärder. Det finns med stor sannolikhet också skolor som har satsat rejält på att få pojkarna att klara sig lika bra som flickorna.

Man borde nu snabbt leta fram de lärare och skolor som klarat detta på ett mycket bättre sätt än snittet och använda deras erfarenheter. Det är naturligtvis också intressant, att titta på andra länders resultat och metoder. 

För man tror väl inte, att pojkarna  generellt har genetiskt sämre förutsättningar än flickorna, att klara att få de bra kunskaper som är viktiga för deras egen vidareutveckling och deras bidrag till en positiv samhällsutveckling!?

Det är hög tid att på ett kreativt, kraftfullt och uthålligt sätt, hela vägen från ministernivå till lärarnivå, ta tag i den här viktiga frågan, för många medborgares och Sveriges bästa.

Anders Agnemar