På 1970-talet stod Centerpartiet på topp med 20–25 procent i väljaropinionen. Centerpartiet var det stora borgerliga partiet med en bred och bra politik för hela Sverige. Sedan, hur rätt man än hade, uppfattade alltfler Centerpartiet som ett känslosamt enfrågeparti som fastnade i kärnkraften (hur rätt man än hade) medan Moderaterna blåste förbi och tog över rollen som det stora borgerliga partiet. Väljarstödet gick spikrakt ner till 4,8 procent 1998, innan Maud Olofsson åter breddade partiet och sedan hade modet att göra upp om energipolitiken med alliansen.

Idag har Centerpartiet en mycket bra politisk plattform med sina kärnfrågor (miljö, företagande, utveckla hela Sverige, grundtrygghet) allt starkare och tydligare. Och en lysande bra partiledare som åtnjuter ett stort förtroende. Och rader av goda och nödvändiga förslag för en bättre integration och fler jobb.

Ändå står partiet och stampar i väljaropinionen.

Sedan partistämman i september 2015 kom det snabbt 100 000 asylsökande till Sverige och Centerpartiet ingick motvilligt en migrationsöverenskommelse med 5 partier om ungefär de att-satser som östgötadistriktet ville men som massivt, vid stämman, avslogs.

Centerpartiet har alltid haft visioner och mål men vi har också alltid tagit ansvar för att kunna regera både landet och regioner och kommuner genom en realistisk politik med en stark ekonomi.

Centerpartiets regeringsduglighet kan nu ifrågasättas när vi tillsammans med Vänsterpartiet motsatt oss åtgärder för att minska flyktingströmmen till Sverige. Vi nämns alltmer som den svaga länken i en eventuell kommande alliansregering. Kommer Centerpartiet om flyktingsituationen består 2018 att kunna gå med i en regering som kanske för en politik som vi starkt kritiserat som "skamlig" och "omedmänsklig"?

Jag känner en djup oro för att Centerpartiet åter är på väg att fastna i en känslosam enfråga som riskerar att ta över och smalna in partiet som mellan 1980 och 2000.

Centerpartiet står i denna fråga tillsammans med Vänsterpartiet och kanske med Miljöpartiet sedan de eventuellt lämnat regeringen. Jag är mycket obekväm med sällskapet. Vänsterpartiet har alltid haft en fullständigt orealistisk ekonomisk politik med statlig utgiftsexplosion kombinerad med stora skattehöjningar för företagare och löntagare. Och Miljöpartiet rör sig i samma riktning kombinerat med åtgärder för att i praktiken driva industri och jordbruk ut ur Sverige.

Jag befarar att Centerpartiet riskerar väljartapp med sin godhjärtade men idag radikala hållning i asylpolitiken, relativt EU:s övriga länder och de flesta svenska partier. Det vore tragiskt eftersom vår samlade politik och vår partiledare tillsammans vore förtjänt av ett åtminstone fördubblat väljarstöd.

Staffan Danielsson

riksdagsledamot (C)

Östergötland