Vid ponny-SM i Billdal, Göteborg, för någon vecka sedan kom Ingrid Nelson från Idingstad utanför Linköping på 17:e plats med sin ponny Zimba, med snudd på sjätteplatsen. Anmärkningsvärt med tanke på att New Forest-ponnyn Zimba för ett år sedan kämpade för att överhuvudtaget kunna gå igen. Detta efter att hästen fastnat i en bevattningsvajer som trasade sönder sträcksenan på vänster bakben.

– Jag förstod inte riktigt på en gång hur allvarlig skadan var, berättar Ingrid om olyckan.

– Det var dan innan skolavslutningen, en underbar solig dag och vi hade precis hopptränat på Staby hos min tränare Sofia Bengtsberg när Zimba trasslade in sig i en vajer som låg i gräset. Jag hoppade av och såg allt blod.

Artikelbild

| Stallglädje. Ingrid Nelson är glad. Hennes älskade Zimba (till höger) är fullt återställd efter sin svåra skada och dessutom vill stallkompisen Nepard kela lite.

Ingrids föräldrar Matilda och Per Nelson var på plats under träningen och såg att något allvarligt hade hänt. Tillkallad veterinär antydde att avlivning kunde vara aktuell och Ingrid fick till och med ta farväl av sin häst. Matilda ville då att någon mer skulle se hästen och skickade bilder till Mälaren hästklinik i Sigtuna som trodde att det skulle kunna gå att åtgärda.

– Om det varit en sena på baksidan av benet så hade det varit kört, har man sagt oss.

Efter en vecka med ett par operationer fick Zimba komma hem till Idingstad. Gipsad.

Det som i början var panik, blod och förtvivlan gick att ändra till glädje, hopp och framtidstro. Men däremellan ligger oerhört mycket tålmodigt arbete och stor kärlek. Och Ingrid hade aldrig klarat detta själv!

Artikelbild

| Brott. Den här otäcka synen mötte Ingrid Nelson sedan Zimba trasslat in sig i en vajer och brutit sträcksenan.

– Som förälder har jag förstås noterat Ingrids smärta och förtvivlan och det är klart att hela familjen har varit med om det här, och det har varit många timmars blod, svett och tårar, säger Matilda Nelson och berättar att bara körningen av en "trebent" häst i transport var ett helt företag.

Boxvila i åtta veckor blev nästa steg. Åtta jobbiga veckor. Zimba var frustrerad över att inte kunna gå eller springa och blev argsint, bet och nafsade. Det gjorde han till en början även när gipset togs av. För familjen och dem behjälpliga veterinärer och hovslagare blev det ett ständigt, och kärt passande. Varannan timme skulle Zimba ha mat och såret skulle läggas om varannan dag.

Artikelbild

| Jobbigt. Med Zimba gipsad följde en jobbig tid. Hästen var frustrerad över att inte kunna gå eller springa och blev aggressiv.

23 mars friskförklarades Zimba och sakta men säkert har han tränats för att åter bli en tävlingsponny i hoppning. Av Ingrid, av Matilda. Korta promenader, långa promenader. Lydnadsträning och så småningom ridträning med Ingrid.

Och tävling.

Artikelbild

| Läkt. Så här fint ser Zimbas vänstra bakben ut i dag och hästen tävlar i hoppning igen.

Ingrid säger att hon genom skadan och all rehab också fått en djupare relation med Zimba.

– Vi har blivit väldigt bra vänner under den här tiden. Han gör allt för mig nu.

Ekipaget var SM-kvalat redan före skadan, men att det skulle komma dit igen var länge inte att tänka på. Men nu i november blev det alltså SM-start och debut för ekipaget i medelsvår A (1,20-hinder). Med mersmak.

– Så högt har jag aldrig hoppat, men det har Zimba.

Han blev nämligen så glad när han fick komma ut i hagen i augusti att han hoppade över staketet in till de andra hästarna på Idingstad. Och det är 1,25!

– Nu vill vi fortsätta och kanske bli placerade på SM. Även rida utomlands skulle vara kul, säger Ingrid som tävlar för Norsholms RF. Som vuxen vill jag kunna fortsätta jobba med hästar och kanske få rida i Friends Arena och Scandinavium, drömmer Ingrid Nelson.

Vad 12-åriga Zimba drömmer om vet ingen, men kanske mer att äta och att hoppa med Ingrid.