Linköping är Sveriges femte största kommun och växer fort. Under de senaste tio åren har invånarantalet ökat med 19 171 personer upp till 161 034 invånare som alla behöver en bostad. I det korta perspektivet är det enklast att bygga på åkermark, det går fortare än att bygga på stenig mark eller skogsmark. De marktyperna har också ett högre naturskydd som vanlig jordbruksmark inte har.
– Men då glömmer man att produktiv jordbruksmark som offrats aldrig kan återskapas, säger Peter Borring från LRF:s styrelse i Östergötland.
Enligt miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast bebyggas om det krävs för väsentliga samhällsintressen. Dessa ska dessutom inte kunna tillgodoses på annat sätt.
– Reflektionerna om att mer åkermark tas i anspråk för mer bebyggelse började för tio år sen. 2013 släppte Jordbruksverket en rapport som hette: Väsentligt samhällsintresse? Den riktade in sig på den relativt höga exploateringsstatistiken av jordbruksmark, säger Anders Eliasson på Länsstyrelsen i Östergötland.
Rapporten försöker också slå fast om de särskilda reglerna runt hänsyn till åkermark efterlevs och kommer fram till att så inte är fallet.
– Man såg att drivande faktorer för att mark exploateras ofta är intresseanmälningar från dem som vill bygga och vilken mark kommunen råkar äga för stunden. De ekonomiska målen är högre ställda än de långsiktiga ekologiska målen, som tyvärr kommer i andra hand, konstaterar Eliasson.
I dagsläget är inte jordbruksmark det som kallas överprövningsgrund. Så när en länsstyrelse jobbar med Trafikverkets eller kommunernas planförslag i samrådsskedet får länsstyrelsen komma med synpunkter för att minska onödig exploatering. Men i granskningsskedet, alltså i nästa steg, är inte länsstyrelsen med längre för att försvara jordbruksmarken.
– Idag finns inte något bra regelverk för att skydda jordbruksmark. Det finns olika tankar för hur man kan komma tillrätta med det. Ett sätt är att göra den till en överprövningsgrund i plan- och bygglagen, säger Anders Eliasson.
Förutom den relativa enkelheten med att bygga på åkermark finns det inte heller några dokumenterade natur- och kulturvärden att skydda, som ovanliga skalbaggar eller stensträngar. På annan mark finns ofta naturvärden eller också tvingas den som vill bygga att reda ut frågan själv. Det kostar pengar och skapar osäkerhet.