Försvarskoncernen Saab fick nyligen en rejäl släng av sleven av grupperna Fridays for Future och Svenska Freds. I en debattartikel i Corren anklagas Saab för att stå i vägen för klimaträttvisa och öka otryggheten i världen, genom att tillverka och sälja vapen. Landsomfattande demonstrationer mot Saabs vapenexport utlovas av debattörerna.
Idealismen är på sitt sätt beundransvärd. Men den gränsar till aningslöshet eller värre. Att demonstrera mot svensk försvarsexport i ett läge när Putins Ryssland vill krossa det fria Ukraina – vars försvar står och faller med leveranser av försvarsmateriel från Europa – kräver gigantiska skygglappar.
Vi bör också fråga oss om världen hade sätt bättre ut utan försvarsföretag som Saab? För att svara på det bör vi ta oss tillbaka till kalla kriget, en tid som återkommande sägs påminna om dagens situation. Närmare bestämt bör vi gå tillbaka till 1981.
För vid 19-tiden den 28 oktober 1981 närmar sig en sovjetisk flottstyrka den svenska gränsen. På radarn kan kustartilleriet följa hur de fientliga fartygen rycker fram mot den sovjetiska ubåten U 137, som har gått på grund i Karlskrona skärgård.
Beskedet från statsminister Thorbjörn Fälldin (C) är glasklart. Håll gränsen.
Bakom ordern finns en avgörande insikt – det finns röda linjer som inte får korsas. Vissa gränser måste hållas. Att inte försvara svenskt territorium, utan vika ner sig för den stora auktoritära grannen, skulle visa att Sverige inte är berett att slåss för sin självständighet. Det vore ett försteg till att förlora friheten.
Så när det bara är 700 meter kvar tills de sovjetiska krigsfartygen ska kränka gränsen utfärdas den skriftliga orden – kustartilleriet ska slå över till en teknik som bara får användas i krig. Det handlar om att artilleriledningsradarn går över i hoppfrekvens, det hemligaste och modernaste man har.
Det här är också en signal som Sovjetunionen förstår. 30 sekunder senare går farten ner och flottstyrkan stannar vid territoralvattengränsen.
Lärdomen? Att friheten måste kunna försvaras. Ska små länder inte slukas av stormaktspolitiken krävs ett trovärdigt och modernt försvar, med nya vapen och ny teknik. Det kräver i sin tur företag som Saab.
I de bästa av världar skulle såklart inte omfattande vapenproduktion behövas. Men vi lever inte i ett paradis. Tvärtom. För 18:e året i rad har friheten i världen och Europa minskat, enligt det amerikanska forskningsinstitutet Freedom House. Och den här utvecklingen hotar även klimatarbetet, som bäst utförs i fria demokratier. Diktaturer bryr sig sällan om miljön och gillar inte fria miljöorganisationer.
Aktivisterna i Fridays for Future och Svenska Freds borde inte demonstrera mot Saab. Vill de göra nytta bör de i stället ta ett jobb i produktionen.